Platsen för Kalhyttans herrgård strax utanför Filipstad hör samman med den plats som en gång var den östvärmländska bergsbruksbygdens centrum.
Den äldsta kyrkan i Fernebo socken låg enligt traditionen ett stycke söder om herrgården. Vid denna hölls byggdens lördagsmarknader och ting.
De tidigaste skriftliga källorna angående denna kyrka härrör från 1540, då den nämns i handlingarna rörande Gustaf Vasas kyrkliga reduktion.


Hyttan

På 1550-talet byggdes nära kyrkan en masugn, som omnämndes allra första gången i 1560-års jordebok. Denna hytta fick sedemera namnet Kalhyttan, men vad den hette från början finns det olika meningar om.
En vill säga att dess rätta namn egentligen var Kalvhyttan, vilken benämning emellanåt förekommer ända fram mot slutet av 1600-talet, men v-et försummades snart i dagligt tal och till följd därav tog "Kalhyttan" snart överhanden även som skrivform, och den formen har namnet fått behålla.
Andra källor vill dock säga att hyttan fick sitt namn genom att hyttan blev kall så ofta att den i folkmun kallades "Kallhyttan", vilket sedemera blev "Kalhyttan".

1606 utsågs en ny marknadsplats, "Nymarka", på den plats där Filipstad några år senare grundades, när man fick stadsprivilegier 1611. När man fick dessa flyttades även kyrkan dit och sattes bredvid rådstugan vid övre torget i Filipstad.
Kvar på den gamla platsen blev hyttan och några bergsmansgårdar. Hyttan lades ner i slutet av 1600-talet. Det berodde inte bara på otillräckligheten i hyttans lilla vattenfall, utan också på att Filipstad 1695 berövats sina stadsprivilegier, och då befanns det nämligen lämpligt att flytta hyttan till Skillerälven, som flyter mitt genom staden, för att på så vis markera att "staden" inte längre var annat än landsbygd. Detta var 1699. Det dröjde dock inte längre än till 1738 innan man lade ner även denna, nu p.g.a. brandrisken av att ha den mitt i samhället.


Herrgården

Kalhyttans herrgård har haft en växlingsrik histora, och har sett många olika ägare genom århundradena.
Ägarna till Kalhyttans herrgård är kända sedan början av 1700-talet. Adam Herveg, vars farfar var inflyttad från England under 1600-talets förra del, är den första som omtalas såsom herrgårdens ägare. Det antas att Herveg byggde den stora gården, då den ibland även kallades Hervegstorpet, detta även långt efter det den övergått i annan ägo.
Sedemera ägdes gården av bergskamreraren Erik Fahlbeck, och senare av hans son Anders Fahlbeck som dog 1809.
Efter Anders Fahlbecks död stundade svåra tider. Kort efter finska kriget foljde det stora fälttåget mot Napoleon och omedelbart därefter krig med Danmark och Norge, med svåra ekonomiska tider som följd. År 1814 hölls boupptäckning efter brukspatron Johan Fahlbeck, som avlidit. Efter honom flyttade brodern löjtnant Anders Fahlbeck till Kalhyttan. Där bodde han dock bara tre år innan han p.g.a. ekonomiska svårigheter 1817 blev tvungen att sälja godset till Anders Hammareus i Filipstad. Denne var dock också konkursmässig, och av allt att döma återgick köpet, ty år 1825 var det åter Anders Fahlbeck som erhöll Rättens tillstånd att sälja gården.
Med antaglig visshet kan påstås att det var då handlare Jonas Erik Mitander i Filipstad köpte Kalhyttan. 1852 sålde han gården till Jan Peter Björnsson från Grythyttan, som dog 1884 som den siste brukspatronen pa Kalhyttan.
När denne dog kom gården i hans syster Brita Hanssons ägo, och efter att hon avlidit 1895 skiftades gården upp i tio olika delar, lika många som det antal barn hon efterlämnat. Vid boets delning lät delägarna riva de båda flyglarna, vilka liksom herrgården voro "hållna i vitt och förlänade det hela något gammaldags fint och förnämt".
Nu flyttade fru Britta Sofia Jansson och hennes make Per Jansson in i "stora byggnaden", som kommit på dessa makars arvslott. Där bodde de till början av 1920-talet, och 1922 köpte Filipstads stad byggnaden med omgivande park och gjorde om den till barnhem, som vilket den fungerade fram till 1934, då den verksamheten lades ned. 1935 såldes på nytt herrgården med tomt, denna gång till Skidfrämjandet för 17000 konor
Annexet, som nu utgör hotellet, byggdes sannolikt 1930 av försäkringsbolaget Skandia som personalbostäder. Detta bolag hade på den tiden ett s.k. evakueringsarkiv insprängt i ett berg någonstans i Filipstad för sina handlingar. I annexet bodde också många norska och andra allierade soldater under andra världskriget. I samband med den Tyska ockupationen av Norge i april 1940 flydde nämligen enheter ur den norska armén till Filipstad (ca 300 av de ca 5000 som gick över gränsen), dit även en hel del engelska flygare, som hade nödlandat, kom.
1951 köptes Kalhyttans herrgård av Skandia Forsäkrings AB, som i början drev pensionat där, men som så småningom mer använde herrgården som semesterhem för sina anställda.
Sedan 1972 har det bedrivits hotell- och restaurangverksamhet på herrgården i privat regi. Numera ägs den av syskonen Dorotea Wärmländer och Sören Persson. Herrgården har succesivt förvandlats till en modern anläggning för semester, avkoppling, motion, konferenser, träningsläger, middagar m.m.

Litteratur:
Skidfrämjandets årsbok 1937, av Albert Palmquist.
Dokument arkiverat på Värmlans Museum, av Albert Nilsson 1942.

 
     
     
Boy chanel replica with its unique charm much everyone of all ages. Be careful with, or show the noble, sweet or piercing, or filling capable. What is the result you want, let mix by hand can achieve different effects. If you have a trumpet Boy chanel replica, small size, you can wear a different dress Dachu, such as casual wear, ladies wear, business wear, dinner wear, party dress so you can wear it a compact luxury chanel replica, let your temperament greatly increased, becoming a major attraction.